Första kapitlet av min semester – Dalarna – är över. Jag visste inte hur lång det skulle bli när jag åkte upp, men konstaterar nu 10 avkopplande dagar och vänder tillbaka till Stockholm. Rätt glad över att jag som så många gånger förr valde att betala 200 spänn och ta bussen jag nu sitter på, när jag ser att tågen som kostade 400 kronor som billigast nu står stilla p.g.a. en nedriven ledning norr om Stockholm…ödet ler mot mig.
Startade dagen med 6,5 km morgonjogg innan Mora hade vaknat. Mötte bara tre bilar och två gående personer på drygt 30 minuter, och då sprang jag ändå i ”stan”. Marika Carlsson höll sitt sommarprat i öronen på mig och jag skrattade och grät om vartannat. Älskar att ha prat istället för musik i öronen när jag bara ska jogga lugnt – det får mig att koppla av och glömma tristessen över att springa långsamt. Efter frukost var det dags att lämna mitt älskade Dalarna för den här gången, och det var inte utan att tårarna brände i ögonen när mamma vinkade av mig. Avsked är verkligen jobbiga, men samtidigt ska det bli otroligt skönt att få komma hem och mellanlanda i mitt hem innan jag ska packa väskan igen och ge mig iväg på nästa äventyr.
Sista glimten av Siljan från bussfönstret.